Äntligen! Efter sju dagar i Jerusalem fick vi äntligen möta människor med en hoppfull syn på framtiden. Dessa människor lever inte i en utopi och tror att det imorgon kommer stå israeler och palestinier som kramar varandra kring alla heliga platser. Dessa människor arbetar faktiskt varje dag för att få till fred eller snarare arbetar de för att de mänskliga rättigheter som världen enats om.
Det är intressant att dessa kommer från båda sidor av konflikten och att båda tycker det är ganska oväsentligt om den slutgiltliga lösningen är en eller två staters eller federation eller vad folk nu kommer på... Det enda de bryr sig om är att både israeler och palestinier kan leva tillsammans utan några lagar eller policies som diskriminerar endera parter.
Jag har upplevt stor hoppfullhet idag men samtidigt vet jag att båda personer jag mött idag kan sitta i fängelse om ett år, bara för att staten Israel håller på att stifta lagar som gör det omöjligt för fredsorganisationer att arbeta. Min personliga åsikt är att detta område är beroende av den andra rösten, fred ska vi inte prata om ännu för nu handlar det om att minska de negativa krafterna först. Helt personligen ber jag er att på google slå efter Avigdor Lieberman, en minst sagt intressant person, med negativ betoning!
Peter
Ordet Hopp tycker jag låter bra Ibland kan det som verkar naivt att tro på i dagsläget, vara verklighet imorgon. Vietnamesernas seger över USA, Östeuropeernas seger över Sovjet är två exempel. Varför inte israeler och palestinier tillsammans i fred härnäst?
SvaraRaderaPS Hur analyseras utvecklingen i Egypten m.fl i Israel? DS
Ja, det är verkligen viktigt att våga hoppas men samtidigt måste det realistiska perspektivet finnas.
SvaraRaderaDet är många olika röster kring händelserna i arabvärlden. Vi har lite svårt att riktigt hålla oss uppdaterade och jag är säker på att ni har bättre koll på vilka länder som är indragna och vad som händer där. Den infromation jag kan ge är att bland palestinier finns det två olika röster. Den ena fördömer händerlserna kraftigt och tycker att uppror (intifada) inte bringat mycket gott med sig tidigare. Den andra hävdar att en demokratisering och framförallt en liberalisering från västvärlden och dess allierade är det bästa som kan hända och vill gärna se att det sprider sig till Palestina.
MItt intryck är att Israel är mer enade. De tycker att ett Egypten lett av Mubarak är det bästa, då han är så Israelvänlig. Jag har inte hört något om vad israeler tycker om situationen i Jordanien men jag är ganska säker på att de inte vill att några radikala förändringar ska ske. Israel lever väldigt väl just nu, troligtvis den bästa perioden i statens historia, så alla förändringar är läskiga för dem. Den rädslan är kanske också skälet till varför fredsarbetet går så sakta.
Personligen tycker jag att det som händer i Egypten kan vara bra, men den skada som dessa demonstrationer kan ha på infrastruktur, turism och andra näringar kan vända denna arabisk nationalistiska rörelse emot västvärlden. Om en sådan spricka sker kommer då den nya arabvärlden och västvärlden hamna i ännu större konflikt.
Peter
Ja, Mubarak är en garant för fredsavtalet mellan Israel och Egypten, de är säkert oroliga för vad som kan komma istället. Intressant att få lite om info palestiniernas uppfattning den hör vi inget alls om här.
SvaraRaderaPS Hur har det gått med kontakterna med olika grupper som ni hade planerat? DS
Jag har dock inga vidare vetenskapliga studier kring palestiniernas åsikter men det här är vad jag hittat.
SvaraRaderaVi har varit i kontakt med många och träffat människor av mycket mer inflytande än vad vi någonsin vågat hoppas på. Imorgon står t.ex. det svenska konsulatet på schemat. Sen finns det en man vi träffat som suttit i fängelse men mer om honom får vi skriv aom när vi kommer hem. Det kan låta lite paranoit av oss men så länge vi är här vill vi inte skriva allt för mycket om personliga kontakter. Skälet till det är att några elever blev stoppade på vägen hit och där har de uppgivit infromation som kan knyta an vår grupp med denna sida...